Reumatoid artrit

Reumatoid  artrit,  som  är  kallad   också ledgångsreuma    eller   ledgångsreuma-
tism, är en långvarig inflammation  i  lederna. Sjukdomsorsaken  är  okänd. Ledgångsreu-
ma  anses tillhöra gruppen s.k. autoimmuna  inflammationssjukdomar, där kroppens  im-
munförsvar angriper kroppens egna vävnader.

Vid   ledgångreuma  förtjockas  hinnan  som omger ledhålans inre yta som följd av inflam-
mationen. Nya  blodådror  bildas  på  hinnan och vävnaden angrips av många  olika  celler som  förorsaka  inflammation. De  aktiverade cellerna  utsöndrar  inflammationsframkallan-
de transmittorer som förs vidare via  blodom-
loppet till olika delar av kroppen och  förorsa-
kar symptom på  inflammation.  Den  inflam-
merade vävnaden växer och sprider sig längs ytan  på  ledbrosk  och  ben. Inflammationen angriper friskt brosk, ben och l edband. 

Som följd  uppkommer  permanenta ledskador och  rörligheten i  lederna  nedsätts. I  Finland insjuknar årligen cirka 1 700 vuxna i ledgångs-
reuma. Sjukdomen  drabbar  oftast  60–70-åri-
ga  kvinnor. Mest  sällsynt är  den  hos  unga  män. I  Finland  finns  cirka  35 000 vuxna led-
gångsreumatiker. 


Riskfaktorer för ledgångsreuma

Ledgångsreuma   är  inte  en  ärftlig  sjukdom, men benägenheten att insjukna  går i arv. Ris-
ken att insjukna är trefaldig för nära släktingar till ledgångsreumatiker jämfört med den övriga befolkningen. Riskfaktorerna för sjukdomen är dåligt kända. Rökning  ökar  med säkerhet ris-
ken att insjukna. Det faktum att sjukdomen är allmännare hos kvinnor än  hos män  pekar på hormonella faktorer,  liksom  det  att  sympto-
men förvärras eller kan debutera  efter  förloss-
ning.  Övriga  faktorer  som  kan förorsaka led-
gångsreuma är infektioner och  eventuellt  led-
skador.